|
1878
Jørgen Skafte Rasmussen föds den 30 juli i Nakskov i Danmark. |
|
|
1902
Efter att ha studerat i Zwickau, startar han firman ”Rasmussen & Ernst” i Chemnitz, för tillverkning av små tvåtaktsmotorer
|
|
|
1906
Rasmussen köper en textilfabrik i Zschopau. Där tillverkas tillbehör för ångmaskiner, hushållsutrustning och utrustning för elektroterapi. |
|
|
1916
Rasmussen bygger en ångdriven bil, som får namnet ”Dampf Kraft Wagen” – DKW. Bygget finansierades av tyska militären. Projektet lades ner 1921, men de tre bokstäverna blev klassiska!
|
|
|
|
|
|
1919
Rasmussen tillverkar en leksaksmotor på 25 ccm,”Des Knaben Wunsch” – DKW, ett modernt alternativ till leksaksångmaskiner. |
|
| Ur den maskinen utvecklades en hjälpmotor för cyklar,”Das Kleine Wunder” – DKW, med 2 hästkrafter. 1921 såldes över 10000 motorer. |
|
|
1920
Rasmussen byggde en bil, der kleine Bergsteiger, med hjälpmotorn monterad på vänster fotsteg av en Slaby-Beringer-Elektrowagen, med två sitsar i tandem. Den förblev dock bara en prototyp.
|
|
|
1922
Den första DKW motorcykeln, Reichsfahrt, med 143 ccm, 2 hk, fläktkylning. |
|
|
1923
Firman byter namn till ”Zschopauer Motorenwerke J. S. Rasmussen”.
Ytterligare en experimentbil byggdes, baserad på en ensitsig Slaby-Beringer med självbärande träkarosseri, som utrustades med en DKW-motor på 175 ccm framför bakaxeln. |
|
|
1925
DKW E200/206 motorcykel med remdrift.
|
|
| 1926
DKW Z500, tvåcylindrig motorcykel på 500 ccm.
|
|
|
1928
DKW P15, DKWs första seriebyggda bil, med en tvåcylindrig tvåtaktsmotor på 600 ccm och 15 hk. |
|
|
1929
DKW SS500, vattenkyld motorcykel.
|
|
|
1929 till 1933
byggdes DKW Sportwagen typ PS 600. 18 hk, topphastighet 90 - 100 km/tim (med nedfälld sufflett, får man anta). |
|
|
1930
DKW 4=8 V 800 introduceras, med en fyrcylindrig motor och samma karosseri som Audi P. |
|
|
1931
DKW F1 introduceras. Den revolutionerande lilla bilen har en frontmonterad tvåtaktsmotor på 500 ccm och framhjulsdrift |
|
|
|
|
|
|
1932
Auto Union AG blir bildas när de fyra bilmärkena Audi, DKW, Horch och Wanderer går samman.. Alla fyra bilmärkena tillverkades fram till krigsutbrottet 1939
|
|
|
1932
DKW F2 Meisterklasse med ca 700 ccm på två cylindrar och 20 hk.
27101 ex tillverkades. |
|
|
|
|
1933
DKW F3, enbart chassi, såldes till 1934. |
|
|
1934
DKW F4. Till 1935 tillverkades 7 876 exemplar, med 2 cylindrar, 700 ccm och 20 hk.En tvåsits-roadster tillverkades av firman Ihle i 148 ex. |
|
|
|
|
|
|
1934
DKW Schwebeklasse tillverkas till 1940 i ca 6000 ex. Med 4-cylindrig V-motor på 990 ccm första året, därefter 1 054 ccm, 30 resp 32 hk. |
|
|
|
|
1934
DKW kommer med en ny motorcykel som får beteckningen SB, med fyra motoralternativ: 200, 250, 350 och 500 ccm.
Samma år kommer också DKW RT100 med 98 ccm motor.
|
|
|
1935
DKW F5. Reichsklasse med 600 ccm motor och Meisterkasse med 700 ccm, båda tvåcylindriga. Till 1936 tilverkades 74 990, varav 458 roadster. |
|
|
1936
DKW F7. Till 1938 tillverkades 100 038 exemplar, leveransbilar, två- och fyrsits front luxus-cabrioleter, limousiner och 2- och fyrsitslimousiner. |
|
|
|
|
1937
DKW Sonderklasse ersätter Schwebeklasse. Mycket gemensamt med Wanderer, men med DKW:s V4 på 1054 ccm med ”ladepumpe”, 32 hk vid 3800 varv. Komplicerad och inte lika tillförlitlig som Reich- och Meisterklasses 2-cylindriga. Ca 8000 tillverkades till 1940.
|
|
|
|
|
|
|
1937
DKW tillverkar 55.470 motorcyklar och är världens största motorcykelfabrikant.
|
|
|
1938
DKW NZ ersätter SB. Tre motoralternativ: 250, 350 och 500 ccm.
|
|
|
1939
DKW F8. 1939 visades DKW F8 för första gången. Den är en vidareutveckling av F7:an och karossen skiljer bara i detalj från föregångaren. Motorhuven har dubbla rader med luftspringor och grillen har lodräta stöttor istället för vågräta. Nyheterna under skalet var desto fler. Här användes för första gången den typ av lådprofilram som kom att känneteckna DKW ända in på 1960-talet. Tvärliggande bakfjädring behölls dock.
F8:an var en av de få tyska bilar som tillverkades under de första åren av andra världskriget, i flera varianter med olika karosser och kylarmaskering, hel eller delad vindruta. 49 605 ex tillverkades. Reichsklasse limousine och tvåsits cabriolet 585ccm
Meisterklasse limousine, tre- och fyrsitscabriolet, front luxus två- och fyrsitscabriolet samt leveransvagn, 684 ccm.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1939
DKW RT125 introduceras.
DKW F9, en strömlinjeformad prototyp med 3 cylindrig motor, 896 ccm, 28 hk. Kom aldrig i produktion. |
|
|
1942
Den sista DKW-bilen från Chemnitz produceras.
|
|
|
1945
Den sista DKW-motorcykeln, NZ350-1, produceras i Zschopau.
Efter kriget hamnade Auto Union fabrikerna i öst-zonen.
|
|
|
1949
Auto Union startar igen i Ingolstadt i Väst-Tyskland, men tillverkar endast DKW
DKW F89L Schnellaster visas på Hannover-mässan den 2 maj. I november startar produktionen av DKW RT125. |
|
|
1950
F10 tillverkas av Baur på förkrigschassi med 2-cylindrig 600 ccm-motor, innan Auto Unions egen produktion kommer igång.
|
|
I augusti öppnar Auto Unions nya fabrik i Düsseldorf.
DKWs egen nya personbil, F89P, byggs här med chassi från DKW F8, och karosseri från DKW F9. Tvåcylindrig motor och 3-växlad växellåda.Den levereras i en utrustningsvariant, Meisterklasse, och endast i grönt (p g a ett stort överskottslager från kriget). |
|
|
|
|
1951
DKW F89L Schnellaster får personbilens starkare motor.
DKW F89P levereras som tvåsits-coupe och cabriolet. |
|
|
F89U, Universal, kommer i oktober med 4-stegs växellåda.
Produktion av DKW RT200 och RT250 startar också 1951. |
|
|
1952
DKW F89 Universal levereras som varutransportbil, Stadtlieferwagen.
DKW RT125/2 produceras från maj. |
|
|
1953
DKW F89 Meisterklasse får 4-stegs växellåda och större bakruta.
DKW F91 Sonderklasse kommer i mars med trecylindrig motor på 896 ccm och 34 hk, rattväxel och en ny tredelad bakruta. Universal har hel stålkarros. |
|
|
Cabrioleterna byggs nu av Karmann, och levereras som två- eller fyrsitsiga.
Schnellaster kommer i november med 4-stegs växellåda.
DKW RT175 lanseras i oktober. |
|
|
|
|
|
1954
DKW Schnellaster 30.
|
|
|
1955
DKW Schnellaster med trecylindrig motor.
RT350 och Hobby-roller, en scooter med automatväxel.
DKW bilarna moderniserades avsevärt 1955 då de blev 10 cm bredare och fick bland annat större vindruta. Dörrarna var fortfarande hängda i bakkant. Detta var den så kallade "Der Grosse 3=6". |
|
|
1956
DKW F93 3=6 avlöser F91. F93 levereras med 2 dörrar och som cabriolet. |
|
|
DKW 3=6 var en s k Sonderklasse och var mera storslagen än föregångaren, som hade två cylindrar (Meisterklasse). Den nya Sonderklasse var försedd med en motor med tre cylindrar. Bilens eleganta linjer med låg strömlinjeformad front var en bidragande orsak till att man placerade kylarpaketet bakom motorn. Från 1956 gav 900 cc motorn 38 hästkrafter, vilket innebar en teoretisk topphastighet på 123 km/h. Accelerationen 0-100 km/h tog 29 sekunder. För konkurrenten VW 1200 tog det 38 sekunder.
På tvåhjulingsidan lanseras mopeden Hummel.
|
|
|
Monza sportbil byggdes 1956-58 på det ordinarie 3=6- chassit. Karossen var tillverkad i plast, och antalet tillverkade exemplar var endast drygt 100. Den byggs av tre olika karosserifabriker.
|
|
|
1957
DKW 3=6 kommer i stationsvagnsutförande, F94 Universal, med 4+1 dörr. |
|
|
Tyska Bundeswehr väljer DKW Munga som sin nya armé-jeep.
DKW RT175VS och RT250VS. |
|
|
1958
Mercedes-Benz köper upp Auto Union.
AU1000 blir introducerad. Den har fått en 980 ccm motor, kromade stötfångare på S-modellen och framhängda dörrar.
AU1000 Sp börjar produceras. Karossen byggs av Baur, motorn får höjd kompression, fem extra hästkrafter och ska göra 145 km/tim.
Sista året med motorcyklar från DKW. Resterna av DKW:s mc-produktion går ihop med bl.a. Wictoria, och bildar Zweirad Union, som bygger mopeder och lätta motorcyklar med DKW:s namn till mitten av 70-talet.
|
|
|
1959
Den största nyheten är DKW Junior, med 741 ccm motor.
796 ccm från 1961.
Sista året med DKW F93 3=6.
|
|
|
1960
AU1000 får panoramaruta, levereras i tre utgåvor: AU1000, 1000S och Universal.
AU1000Sp kommer även som cabriolet. |
|
|
|
|
|
1962
DKW Junior kommer med en ny front på Junior deLuxe. |
|
|
1963
DKW F11 och F12 (889 ccm) ersätter Junior.
|
|
|
1964
DKW F-102 ersätter AU1000. Det är en helt ny bil med självbärande karosseri och motor på 1175 ccm. |
|
|
Ny är också F-12 roadster.
|
|
|
1965
Volkswagen köper aktiemajoriteten i Auto Union från Mercedes Benz.
Produktionen av tvåtaktsbilar läggs ned. Mot slutet av 1965 kommer Audi 60 med fyrtaktsmotor och samma karosseri som DKW F-102. |
|
|
Produktionen av DKW Munga med tvåtaktsmotor fortsätter till 1968.
Snart efter introduktionen av Audi 60 följdes modellen av flera varianter på motorstyrka och utseende, Audi 75, Audi 80 och Audi Super 90 (modellnumret indikerar hästkraftantalet). Bilen gick att få med två eller fyra dörrar samt även som tredörrars stationsvagn kallad Variant. Motorerna, som hade utvecklats i samarbete med den tidigare Auto Union-ägaren Mercedes, kallades för mellantrycksmotorer, vilket angav att kompressionsförhållandet var högre än för normala bensinmotorer.
|
|
|
1966
Auto Union blir ett helägt dotterbolag till VW.
|
|
|
1969
Audi 100 introduceras. Men när Volkswagen köpte Auto Union var deras plan snarare att utnyttja fabrikskapaciteten i Ingolstadt till att producera VW-modeller än att framhäva Audi som en stark individuell biltillverkare. Audis ingenjörer var däremot av en annan åsikt. I hemlighet utvecklade de en ny, stor och imponerande sedan; Audi 100. Trots att Volkswagen på den tiden föredrog luftkylda svansmotordrivna bilar såg de en potential i den här nya Audin och tillät att den sattes i produktion.
Först introducerades en fyrdörrars sedan med fyrcylindriga motorer på 80, 90 (Audi 100 S) eller 100 hästkrafter (Audi 100 LS). Senare följde en tvådörrars sedanmodell, liksom Audi 100 GL med 115 hästkrafter, som känns igen på dubbla runda strålkastare i stället för de rektangulära.
Under året sker också en förändring i företaget på så sätt att det som tidigare var Auto Union AG nu blev Audi NSU Auto Union AG, fortfarande ägt av Volkswagen.
|
|
|
1973
Audi 80 föds och ersätter Audi 60 - 90. Det var den första Audi-modellen som hade en tvillingsyster med VW-emblem - Volkswagen Passat. |
|
|
1974
Ännu en revolutionerande bil intoduceras, nämligen Audi 50.
Med den här modellen blev banden med VW allt tydligare, eftersom exakt samma bil såldes parallellt under namnet Volkswagen Polo. Tyvärr ledde detta också till slutet för den enda lilla Audin före introduktionen av Audi A3, eftersom den fick svårt i konkurrensen med den billigare VW Polo. |
|
|
1976
Den andra generationen av Audi 100 presenteras. Förutom att karossen var helt omarbetad fick bilen en ny 2,1 liters femcylindrig rak motor med bränsleinsprutning. |
|
|
1979
Lansering av den andra generationen av Audi 80. |
|
|
1983
Fyrhjulsdrift introduceras på Audi 80.
|
|
|
1985
Auto Union försvinner när Audi NSU Auto Union AG byter namn till Audi AG, med huvudkontor i Ingolstadt.
|
|
